Alla dessa saker och känslor!
Jag har saknat dig så och tänker ofta på dig.
Jag hoppas bara att vi kan fixa så jag iaf kan träffa dig en gång till..
Älskar dig fortfarande och de får du inte tro något annat för du har alltid varit min lilla prins.
Alltså denna känslan av en varm skön närhet den är underbar.
Du kanske är tillbaka i mitt liv.
<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<
En annan person saknar jag så jävla mycket jag kan inte ens nämna hans namn utan att gråta.
En enda tanke på honom och ögonen tåras så jag inte kan se någonting alls.
jag ser ofta hans ansikte och hör hans röst men han är inte där.
Att inte veta om jag ska ta tillbaka honom till min liv eller om jag ska avvisa honom så att han förstår att han har gjort fel.
Allt detta gör mig fortfarande kluven men vad ska jag göra?
Kan du inte bara bestämma dig vem av oss du vill ha så är de bestämt så behöver jag inte tänka på de mer.
För de e så svårt när du går fram och tillbaka hela tiden.
Jag är så glad att jag har dig, att du alltid finns där för mig.
Underbara kärlek.
Våran familj ska aldrig förstöras.
Vi har oss och vi behöver nästan inga fler.
Älskar dig så jävla mycket!
KOM IHÅG DE!!
<3
Känslor Som Får Mig Att Gå I Delar
Jag vet inte vad jag ska göra längre.
Jag saknar er så förbannat mycket men jag kan inte göra något ändå.
För min andra del är så besviken och ledsen.
Jag trode att allt hade ordnat sig men jag hade fel precis som vanligt.
Det ända jag begär är att ni ska älska mig. Men nu vet jag att de finns inte ens med på kartan för eran del.
Allt ni bryr er om är er själva.
Jag fattar inte vad JAG har gjort för fel.
Du ringer och försöker bli vän med mig.
Jag vill så gärna men efter vad som hände sist så vet jag faktiskt inte.
Jag är så kluven, så här kluven har jag inte varit förut.
Ena delen av mig saknar dig så enormt och vill bara springa till dig och kasta sig runt din hals och bara kramas.
Men den andra delen gör så ont fortfarande och är så besviken så de tar imot att prata med dig.
De kommer ta tid att förlåta dig, de kommer de men håller du dig till de du har lovat så kommer de en dag.
Jag orkar bara inte bli sårad om och om och om igen de e omöjligt för mig.
Du får helt enkelt välja så änkelt är de och du kommer få kämpa för att få mig tillbaka.
Men du sårade mig djupt och de vill jag att du ska veta.
Och jag har min egna familj nu.
En familj som aldrig sviker.
Och aldrig skulle göra de misstaget du gjorde.
Tänk först över vad de e du har gjort och varför du gjorde de.
Så kan du tänka på de tills du är redo att diskutera de.
De finns en person i min närhet som är mycket besviken på dig och vill gärna bara få fråga vad de e du håller på med.
Och de e upp till dig om du vill bli våran vän igen för då måste du stå upp till dig själv och orka ta denna diskution med oss båda.
Så nu vet du de.
/Den blåa fisken som känner sig mer blå än vanligt /// Doris
Svek precis som vanligt!
Att ens lita på dig var ett misstag.
Du ringde till mig och grät i telefonen och bad så mycket om ursäkt och för första gången i hela mitt liv så sa du dom tre orden med en mening i rösten.
Jag trodde du menade dom tre orden, men de va visst bara ord de också.
Ord utan mening precis som vanligt.
När jag var liten sa du alltid till mig att de kommer alltid vara du och jag Karin, alltid du och jag.
Och är någon dum imot dig så räcker de med att vissla så kommer jag på stört.
jag vislade många gånger men du kom aldrig.
Min så kallade Superhjälte var bara en bluff precis som allt annat.
Jag trodde att vi var så lika du och jag, att du alltid skulle finnas där och alltid hålla vad du lovade mig.
Men den tron kommer alltid att förbli en dröm i mitt hjärta precis som allt annat.
Visst du har allt ställt upp när du inte hade din "allra bästa vän" där med en personlighet av genomskinligt glas som man nästan kunde se rakt igenom, men de e ju sant de är ju insidan som räknas.
Du kanske inte fattar hur jag menar med den meningen, men den var faktiskt menad som en pik till dig.
I vilket fall så har jag lärt mig en läxa nu idag.
Lita aldrig på någon som dig.
Försök aldrig att göra saker bättre eller hjälpa till för du får bara skit tillbaka.
Orden som betyder så mycket för mig, är som vakum för dig.
Jag önskar att de åtminstonde kunde vara luft för man behöver även luft för att överleva.
Men de va som du sa, ALLT är mitt fel och du gör aldig något fel.
Jag dömmer dig inte de e inte de jag menar, det är din "sjukdom" jag anklagar för att ha förstört 19 år av mitt liv.
Men DU kan bli av med den sjukdomen de vet jag och de vill jag, men då är sen stora frågan vad vill du???
Väljer du din "vän" eller väljer du mig?
Jag har väntat i 20 år jag väntar inte längre.
Nu lämnar jag dig precis som du har lämnat mig.
Du kan ju berätta hur de känns.
Jag kommer alltid att älska dig som du är.
Men inte den personen som du blir när du är med din "vän"!
Som tur är så har jag min Christian som alltid kommer finnas där för mig oavsätt vad.
Älskar dig Christian!!!
